Hi Carlos Peña Rómulo, QSC PLH (14 Enero 1898 – 15 Disyembre 1985) usa nga Pilipino nga diplomata, tawo-hin-estado, sundalo, periodista ngan paragsurat. Usa hiya nga reporter ha edad nga 16, usa nga editor hin diario ha edad nga 20, ngan usa nga paragmantala ha edad nga 32. Usa hiya han mga nagtukod han Boy Scouts of the Philippines, usa nga heneral han US Army ngan han Pilipino nga Army, mangulo hin unibersidad, Mangulo han Asamblea Heneral han Nasyones Unidas, ngan ha urhe ginkilala nga usa han mga National Artist ha Literatura, ngan nakakarawat hin damo nga iba nga mga dungog ngan mga honoraryo nga degree.

Carlos P. Rómulo
Mangulo han Asamblea Heneral han Nasyones
Ha puwesto
1949–1950
Gin-unahan ni Herbert Vere Evatt
Ginsundan ni Nasrollah Entezam
Maghirilom hin Panlanglaw nga mga Butang han Pilipinas
Ha puwesto
1968–1984
Mangulo Ferdinand Marcos
Gin-unahan ni Narciso Ramos
Ginsundan ni Arturo Tolentino
Ha puwesto
1963–1964
Mangulo Diosdado Macapagal
Gin-unahan ni Salvador P. López
Ginsundan ni Mauro Mendez
Ha puwesto
1950–1952
Mangulo Elpidio Quirino
Gin-unahan ni Joaquin Miguel Elizalde
Ginsundan ni Joaquin Miguel Elizalde
Residente nga Komisyoner ha U.S. House of Representatives tikang han Kapurupod-an Pilipinhon
Ha puwesto
1944–1947
Gin-unahan ni Joaquin Miguel Elizalde
Ginsundan ni Ginwara an puwesto
ika-11 nga Mangulo han Unibersidad han Pilipinas
Ha puwesto
1962–1968
Mangulo Diosdado Macapagal
Ferdinand Marcos
Gin-unahan ni Vicente G. Sinco
Ginsundan ni Salvador P. Lopez
Personal nga mga detalye
Natawo 14 Enero 1898
Camiling, Tarlac, Pilipinas
Namatay 15 Disyembre 1985 (edad 87)
Manila, Pilipinas
Nasyonalidad Pilipino
Alma mater Unibersidad han Pilipinas
Propesyon Diplomata, Politiko

Diplomatiko nga karera igliwat

Nagsirbe hi Rómulo hin walo nga mga mangulo han Pilipinas, tikang kan Manuel L. Quezon tubtob kan Ferdinand Marcos, komo Maghirilom hin mga Panlangyaw nga mga Butang han Pilipinas ngan komo representante han nasod ngadto han Estados Unidos ngan ngadto han Nasyones Unidas. Nagsirbe gihapon hiya nga Residente nga Komisyoner ngadto han U.S. House of Representatives han panahon han Komunwelt. Dugang pa, nagsirbe gihapon hiya nga Maghirilom hin Edukasyon ha mga Gabinete nira Mangulo Diosdado P. Macapagal ngan Mangulo Ferdinand E. Marcos tikang han 1962 tubtob 1968.[1][2]

Mga libro igliwat

 
Hi Carlos P. Romulo ha Clark Air Base (1979)
  • I Saw the Fall of The Philippines
  • Mother America
  • My Brother Americans
  • I See The Philippines Rise
  • The United
  • Crusade in Asia (The John Day Company, 1955; mahiunong han 1953 nga kampanya han pinili-ay hin pagkamangulo ni Ramon Magsaysay)
  • The Meaning of Bandung
  • The Magsaysay Story (upod kan Marvin M. Gray, The John Day Company 1956, gindugngan nga re-edition han Pocket Books, Special Student Edition, SP-18, December 1957; biyograpiya ni Ramon Magsaysay, Pocket Books edition gindugngan hin dugang nga kapitulo han kamatay ni Magsaysay)
  • I Walked with Heroes (autobiyograpiya)
  • Last Man off Bataan (an mga gin-agian ni Romulo han pagbomba han mga Hapon nga idro.)
  • The Filipino Flag Rises...Alone
  • Im a Filipino

Mga kasarigan igliwat

  • Zaide, Gregorio F. (1984). Philippine History and Government. National Bookstore Printing Press. 
  • Romulo, Beth (Hunyo 1989). "Unforgettable Carlos P. Romulo". Reader's Digest.
  1. "Archived copy". Ginhipos tikang han orihinal han 19 Septyembre 2011. Ginkuhà 14 Nobyembre 2014.CS1 maint: archived copy as title (link)
  2. "Archived copy". Ginhipos tikang han orihinal han 14 Hulyo 2017. Ginkuhà 14 Nobyembre 2014.CS1 maint: archived copy as title (link)

Mga sumpay ha gawas igliwat


Diplomatiko nga mga puwesto
Gin-unahan ni
Joaquin M. Elizalde
Residente nga Komisyoner tikang ha Pilipinas ha Kongreso han Estados Unidos
1943–1946
Ginsundan ni
ginwara an puwesto
Gin-unahan ni
Herbert Vere Evatt
Mangulo han Asamblea Heneral han Nasyones Unidas
1949–1950
Ginsundan ni
Nasrollah Entezam
Mga puwesto nga akademiko
Gin-unahan ni
Vicente G. Sinco
Mangulo han Unibersidad han Pilipinas
1962–1968
Ginsundan ni
Salvador P. Lopez